Vänner

Det var en gång en liten pojke som lätt ble arg. Hans pappa gav honom en näve full med spik och sa till honom at varje gång han blir arg ska han gå bakom huset och slå i en spik i staketet.

Första dagen slog pojken in 37 spikar. Etter några veckor lärde han sig kontrollera sin vrede och antalet spikar minskade hela tiden.

Han märkte att det er lättare att behärska sin vrede än att slå in spikar i ett staket. Slutningen kom den dagen pojken inte blev arg en enda gång.

Han sa det til sin pappa og denne föreslog honom at dra ut en spik från staketet varje dag han inte blir arg alls.

Dagarna gick och efter en tid kunde pojken tala om för sin pappa att det inte fanns en enda spik kvar i staketet. Dår sa han till honom: 

Det var bra gjort, min gosse, men titta på alla dessa hål. Det här staketet blir aldrig mera som det har varit. När du säger nogot i vredesmod lämnar det just sådana här ärr. Som om du skulle sticka in en kniv i en människa og dra ut den igen. Det spelar ingen roll hur många gånger du ber om förlåtelse, skadan är redan skedd. En skada orsakad av ett ovänligt ord gör lika ont som ett fysiskt slag.

Vänner er själva verket väldigt sällsynta ädelstenar. De gör dig glad og stödjer dig i allt. De lyssnar till dig när du har bekymmer, berömmer dig og är alltid redo att öppna sitt hjärta för dig.